Ny JO-anmälan inlämnades den 11 juni 2014

Ny anmälan mot Näringsdepartementet

med anledning av Stiftelsen Industrifondens förseelser

Komplettering med ny information

Jag har, som bekant till Börje Ramsbro och som skattebetalare i Sverige, nyligen gjort en JO-anmälan mot Näringsdepartementet och då främst mot expeditionschef Fredrik Ahlén. Diarienummer 2992-2014. Jag anmälde också ledamöterna i Industrifondens styrelse utsedda av regeringskansliet, Thomas Bengtsson och Åke Nordlander. Jag anser att högavlönade nyckelpersoner helt enkelt inte kan få fortsätta att friskriva sig från sitt ansvar och sin plikt att ingripa, som de har gjort. Jag påstår att de helt enkelt inte sköter sitt jobb.

Jag vill här göra ytterligare en anmälan med komplettering, då jag inte har fått någon som helst förklaring från JO varför man inte skulle göra någon utredning. Se nedan.

Kort bakgrund

Jag har tagit del av en hel del dokument, se utvalda bilagor från anmälan med diarienummer 2992-2014, ställda till Industrifondens huvudman Näringsdepartementet och mer specifikt till dess expeditionschef Fredrik Ahlén.

Bilaga, ”Redogörelse för IPR Forums granskning och övergripande slutsatser avseende tvistemålet Börje Ramsbro ./. Stiftelsen Industrifonden (T 7855-12)”, ger en sammanfattande bild av vad det handlar om. Den sändes till Näringsdepartementet den 25 april i år.

Anmälan

Grunden till min anmälan ligger i att Stiftelsen Industrifonden inte på något sätt har tagit sitt ansvar för de fel som har begåtts i den här ”affären”, ”System 3R-affären”. Vare sig VD, ledningsgrupp eller styrelse har gjort någonting för att föra en saklig dialog med Börje Ramsbro. Tvärtom har de mörkat och hållit sig undan. Detta finns ostridiga och otaliga bevis för, som jag kan komplettera med om JO så önskar.

Under cirka 15 års tid, sedan Börje Ramsbro började ta kontakt med Industrifonden för att skapa en dialog, har han blivit avfärdad. Ledningen och styrelsen har påstått respektive stått bakom, citat: ”.. att Småföretagarfonden och de två andra köparna har gjort ett rättsligen och juridiskt korrekt förvärv av aktierna i (System 3R) Holding och senare även i (System 3R) International…”

De har inte talat med Börje Ramsbro och de har inte på något sätt verifierat varifrån de har fått denna uppfattning enligt ovan. Någonstans ifrån måste det vara eftersom de personligen inte var med när det hände. Inga köpeavtal, överlåtelseavtal eller dylikt har de visat upp, vilket sannolikt beror på att de inte finns.

Ett brev från nuvarande VD Claes de Neergaard, daterat den 4 december 2006, är helt och hållet ett fabulerande utan någon verklig grund. Jag undrar då vad detta kommer ifrån, vem som styr upp Industrifondens VD på detta sätt? Just att han låter sig styras upp utan att själv, personligen, kontrollera fakta anser jag anmärkningsvärt. När nu sakernas tillstånd är på detta sättet, menar jag att det är Näringsdepartementets skyldighet att på något sätt ingripa och utreda frågan.

Här vill jag komplettera med färska iakttagelser, vilka tydligt gör att Industrifondens hela argumentation faller. Jag deltog som åhörare under två dagars förhandling i Stockholms tingsrätt, den 26-27 maj i år, i ett deldomsmål i tvisten Börje Ramsbro ./. Stiftelsen Industrifonden (T 7855-12), om Industrifondens eventuella rätt att åberopa ett förlikningsavtal från år 2000. En förhandling där för övrigt ingen representant för Industrifonden deltog, hela ärendet var ”outsourcat” till ”konsulter”.

Några av motpartens huvudvittnen, nämligen Håkan Nordquist och Företagskapitals f.d. VD Hans Dirtoft, medgav under ed och vid motförhör att Stiftelsen Småföretagarfonden aldrig har varit ägare till några aktier i System 3R Holding eller i System 3R International. Stiftelsen Småföretagarfonden har aldrig sålt några aktier och långt mindre ägt några, se bilaga 1.

Jag ska inte fördjupa mig i detaljer utan sammanfatta, Stiftelsen Småföretagarfonden, vilken var under avveckling, infördes i den här ”affären” som fejkad delägare i System 3R Holding för att dölja olovligt förvärv.

Det är detta fejkade ägande som nu åberopas av Industrifonden som försvar i den pågående tvisten. Citat från aktbilaga 88, punkt 3.5.6.:

”De rättigheter och skyldigheter av intresse för denna tvist som genom partssuccession övergått från Småföretagarfonden till Industrifonden är knutna till den aktiepost som Småföretagarfonden hade i Holding, de rättigheter och skyldigheter som i övrigt framgår av avtalet den 3 december 1993 och de investeringsbeslut som fattats av Småföretagarfonden före den 31 december 1993.”

Jag vill att JO utreder om det är riktigt att Stiftelsen Industrifondens ledning, dess styrelse, och även dess huvudman Näringsdepartementet ska stå bakom den här formen av processföring. Jag vill att JO utreder om inte Näringsdepartementet är skyldigt att göra en utredning som ordentligt granskar hela ”affären” och får fram fakta, hur obehagliga de än må vara.

Under förberedelsen i målet inlämnade Industrifonden en utredning från den 3 december 1993, upprättad av dåvarande VD Bo Lundqvist, ur vilken det framgår att enligt avvecklings- och förvaltningsavtalet mellan Företagskapital och Industrifonden av den 12 november 1993 var det inte tillåtet att förvärva aktier i nya företag, citat: ”Några ägarengagemang i nya företag görs ej”, bilaga 2, underbilaga 2, sidan 2.

Den 28 januari 1994 tilldelades Småföretagarfonden 30 000 aktier i System 3R International AB för 1 krona, bilaga 3. Detta förvärv var också ett brott mot avtalet enligt vad VD hade intygat, bilaga 2, sida 2. Dessutom var det Industrifonden som ägde portföljen Småföretagarfonden sedan årsskiftet 1993/94. Någon egen juridisk person fanns inte längre. Industrifonden hade inte heller rätt att förvärva aktier enligt stadgarna och torde ej heller ha tagit något beslut om detta förvärv eller lämnat Företagskapital någon fullmakt.

Enligt Industrifondens årsredovisning 1993/94 fanns det noterat 30 000 aktier i System 3R, som förvaltades av Företagskapital. Dessa aktier gavs ett värde 4.998.000 kr, se bilaga 4, Not 7.

Detta värde har satts i ett försök att kringgå villkoret i avtalet mellan Företagskapital och Industrifonden, bilaga 2, underbilaga 2, §2. Förvaltaren Företagskapital hade rätt att, utan att fråga avtalsparten Industrifonden om lov, göra kompletterande investeringar under 5 miljoner kronor i företag som ingick i den ursprungliga portföljen från Stiftelsen Småföretagarfonden, i vilken System 3R aldrig har ingått. För dessa investeringar stod en pott på 45 miljoner kronor till förfogande.

Således har Företagskapital som förvaltare av den av Industrifonden ägda portföljen Småföretagarfonden lurat/vilselett Industrifonden, detta genom att sätta ett värde på aktierna i System 3R under 5 miljoner kronor. Industrifonden har förmodligen aldrig själva tagit ett formellt beslut att investera i System 3R, utan har blundat för avtalsbrottet för att komma med på ett hörn för en framtida exitvinst på Börje Ramsbros bekostnad.

Är det här ett riktigt agerande från en statlig stiftelse som ska stödja företagande? Är inte Näringsdepartementet skyldigt att agera, om inte annat så av etiska och moraliska skäl?

Industrifonden kan dock inte komma ifrån sitt ansvar. Företagskapital och Industrifonden hade vid denna tid en och samma styrelseordförande, Uno Alfredéen, som dessutom var delaktig när beslutet att begå avtalsbrott togs den 3 december 1993.

Dessutom har den dåvarande styrelseledamoten i Industrifonden och kanslirådet hos Näringsdepartementet Lars Häggmark avsiktligt, under rubriken ”Här några papper som inte kan bedömas som hemliga”, på begäran överlämnat till Ramsbro ett förfalskat avtal och ogiltiga stadgar för att dölja det olovliga förvärvet av aktier i System 3R International AB, bilaga 5.

Genom en serie falsarier från Håkan Nordquist och Hans Dirtoft, som hade släppt alla spärrar om etik och moral, kunde ”affären” genomföras. De sista pusselbitarna lämnade de själva den 26-27 maj 2014 under ed. Stiftelsen Småföretagarfonden har aldrig ägt eller sålt några aktier i System 3R-koncernen, se bilaga 1.

Håkan Nordquist lät på eget initiativ och utan Ramsbros kännedom producera en justerad substansvärdering grundad på antagandet att företaget skulle försättas i konkurs, bilaga 6. Med denna i sin hand gick han till de krisdrabbade bankerna och tvingade dem till omfattande nedskrivning av lån. Det skall noteras att de två berörda bankerna efter skadeståndstalan har erlagt omfattande skadestånd till Börje Ramsbro för sin medverkan i ”System 3R-affären”.

Lördagen den 4 december 1993 beordrade Håkan Nordquist ekonomidirektören Mats Staffas att komma till jobbet för att hjälpa till med en regelrätt kapning av företaget. Det skedde genom att stämmoprotokoll och styrelseprotokoll dikterades av Håkan Nordquist utan kallelse till bolagsstämma enligt lag och utan att det hade hållits några möten. Detta intygas av Mats Staffas, bilaga 7.

Börje Ramsbro hade ingen kännedom om vad som försiggick. Han ställdes mot väggen, antingen skrev han på avtalen den 3 december 1993 eller så skulle hans hundraprocentigt ägda System 3R Holding AB försättas i utpressningskonkurs.

Kan verkligen den av staten bildade Stiftelsen Industrifonden fortsätta att försvara alla dessa lagöverträdelser förknippade med ”System 3R-affären”? Kan de fortsätta med det utan att Näringsdepartementet ingriper och åtminstone gör en utredning?

Industrifonden har aktivt försökt dölja alla omständigheter i ”System 3R-affären” för att undgå ansvar. Ramsbro har gjort många försök att komma till en fredlig uppgörelse, men Industrifonden har valt att försvara sig och överlämna försvaret till just de personer och ombud som lade grunden till att han fråntogs sitt företag och de immateriella rättigheterna (patent och varumärken) utan någon ersättning alls.

Marknadsvärdet vid tidpunkten uppgick till cirka 175 miljoner kronor, vilket är väl dokumenterat.

Industrifonden har alltså lagt ut hela hanteringen av pågående process till ”konsulter”. De har i den aktuella tvisten anlitat som ombud advokat Hans Bagner, en person som under många års tid har samarbetat med och försvarat den som är hjärnan bakom hela förfarandet, nämligen Håkan Nordquist.

Industrifonden har i pågående process, bland annat, i ett av Hans Bagners yttranden bestritt att det som denne Håkan Nordquist tidigare påstått i domstol under sanningsförsäkran, inte stämmer. Och om detta inte skulle stämma, ja då medverkar i så fall Industrifonden i grovt skattebrott.

Se bilaga, ”Är Industrifonden inblandad i ekonomiskt brott?” vilken sändes till Näringsdepartementet den 31 mars i år.

Industrifonden har rejält trasslat in sig i många oegentligheter, utan att kanske ens vara medveten om det. Ledning och styrelse har heller inte gjort någonting alls för att bli medvetna om hur det verkligen ser ut, utan istället gjort sitt yttersta att lägga locket på.

På grund av Industrifondens lednings och dess styrelses underlåtenhet att agera har Näringsdepartementet, som Stiftelsen Industrifondens huvudman och stiftare, blivit uppvaktat under många år, först av Börje Ramsbro och på senare tid av IPR Forum med bland annat de bilagda dokumenten (diarienummer 2992-2014). Jag har kontrollerat helt kort med IPR Forum vad som sedan har hänt. Svaret är: Ingenting. Inget svar, ingen åtgärd. Detta är helt ovärdigt ett rättssamhälle.

Frågor

Får Industrifonden bete sig hur som helst utan att dess stiftare, staten via Näringsdepartementet, är skyldig att ingripa?

Här har Industrifondens VD och övriga ledning misskött sig gravt. Här har styrelsen, med bland andra personer tillsatta av regeringskansliet, misskött sig. Här har dess styrelseordförande Charlotte Brogren, GD på Vinnova, fullständigt hållit sig undan. Ingen av dessa personer har agerat. Ingen har tagit sitt ansvar på allvar. De har inte gjort någon opartisk utredning, de har inte ens svarat på tilltal. Jag undrar, som skattebetalare och medborgare, ska vi behöva finna oss i ett sånt beteende? Kan lögner och förtal få pågå ostört hur länge som helst utan att någon utreder eller åtminstone reagerar?

Istället för att betala lön till kompetenta medarbetare som tar ansvar och gör sitt jobb går pengarna till dyra advokater som gör allt för att skydda brottslingar. Ska Industrifondens medel användas så?

Är det okej att Industrifonden, som i sitt uppdrag ska stödja entreprenörer och uppfinnare i Sverige, är med och stöder brottslighet, utan att Näringsdepartementet ingriper, eller ens utreder?

Jag tycker att det som jag läser i dessa bifogade dokument är hårresande. Det allra mest hårresande är att Näringsdepartementet inte har ingripit med kraft för länge sedan.

Begäran

Jag begär inget medhåll, jag begär inget tyckande, jag begär ingenting utom att JO gör en grundlig opartisk utredning för att en gång för alla få fram sakernas tillstånd i den här ”affären”. Jag begär en utredning som tydligt visar på om Näringsdepartementet har handlat korrekt eller inte har tagit sitt ansvar.

Det framgår tydligt i den information som JO själv har skickat med att ovan nämnda personer ligger under JO:s ansvarsområde att utreda, dvs att ”Det är i princip bara myndigheter och deras anställda som står under JO:s tillsyn”.

Bilagor:

Jag hänvisar till tidigare inlämnade bilagor i anmälan med diarienummer 2992-2014, enligt nedan:

Redogörelse för IPR Forums granskning och övergripande slutsatser avseende tvistemålet Börje Ramsbro ./, Stiftelsen Industrifonden (T 7855-12)

Är Industrifonden inblandad i ekonomiskt brott?

Vittnesförhör med Hans Dirtoft, Företagskapital AB

Stiftelsen Småföretagarfonden har inte förvärvat några aktier i System 3R

Nya bilagor:

1 Noteringar om försäljning av aktier i Holding till International, 1994-01-31. Bilagan fås på begäran

2. VD:s utvärdering av Industrifondens avtal med Företagskapital AB

3. Protokoll från Styrelsemöte i System 3R Holding AB, 1994-01-28

4. Utdrag ur Årsredovisning 1993/94 från Industrifonden, sida 1 och sida 11.

5 ”Hemliga handlingar” från Lars Häggmark, 1997-06-02

6. Intyg: Håkan Nordquist beordrade en substansvärdering, 1993-10-29

7. Intyg: Håkan Nordquist producerade protokoll utan möten, 1993-12-04

Med vänlig hälsning

Marie-Anne Olsson

marie-anne.olsson@friaskribenter.se

Pressrelease 2014-06-17: Första steget mot ett bättre samhällsklimat för entreprenörer och uppfinnare

Första steget mot ett bättre samhällsklimat för entreprenörer och uppfinnare

Tingsrätten i Stockholm meddelade under tisdagen en dom som kan vara början till slutet för finansstarka organisationers/klippares metoder att utan ersättning lägga beslag på kapitalsvaga entreprenörers och uppfinnares livsverk i kraft av sin ekonomiska styrka och att juridiskt processa motparten till tystnad.

Domen gäller en tvist mellan den statliga Stiftelsen Industrifonden och grundaren till System 3R-koncernen Börje Ramsbro. Industrifonden har hävdat att man under bankkraschen 1993 blivit rättmätig ägare till 30.000 aktier i företaget mot en likvid av en krona (dåvarande marknadsvärde var cirka 58 miljoner kronor av totalt 175 miljoner kronor). Några år senare avvecklade man sitt innehav till just den företagskapare som var hjärnan bakom upplägget av System 3R-affären. Allt för att undkomma Ramsbros krav på ersättning.

Ramsbro har under mer än 20 år ägnat sitt liv åt att försöka få klarhet i hur det påstådda förvärvet gått till. Motparten Industrifonden har aldrig kunnat visa juridiskt korrekta förvärvshandlingar som styrker ett rättmätigt övertagande. Domen skapar nu klarhet i att dessa handlingar saknas och att man avsiktligt lämnat osanna uppgifter om det påstådda förvärvet.

Med löfte om en opartisk utredning av övertagandet har Industrifonden senare till sitt försvar anlitat de ljusskygga företagskaparna och deras juridiska ombud. Det är knappast den bästa utgångspunkten för att säkerställa opartiskheten. Men lönsamt för de inblandade advokaterna, som mer tycks se till den egna plånboken än till lagboken.

Kanske var förhoppningen att man, i kraft av sin finansiella styrka, kunde driva företagets grundare, Börje Ramsbro, till tystnad.

Övergreppet omfattar en uppsjö av ”spännande ingredienser” inklusive sedvanlig nedvärdering av förvärvsobjektet (företagsgruppen), undanhållande av marknadsvärdering (här utförd av företagets huvudbank), hemliga avtal, hot om utpressningskonkurs o.s.v.

I takt med att Ramsbro avslöjat mer och mer av den hemliga planen för kapningen har företagskaparna fortsatt med oetiska affärsmetoder i försvar av det ursprungliga upplägget.

Domen är en s.k. mellandom, dvs medför ingen ekonomisk ersättning till Ramsbro i denna fas utan är endast ett klargörande att Industrifonden inte kan försvara sig med det förlikningsavtal, som de under mer än tio år har hänvisat till för att undgå ansvar, trots att de inte var part i avtalet. Man borde nu kunna förvänta sig att Industrifonden, tillsammans med staten tar sitt slutliga ansvar och träffar en ekonomisk uppgörelse med Börje Ramsbro.

Under bank- och finanskrisen raserades 60 000 företag och cirka 400 000 arbetstillfällen gick förlorade. Det var gyllene tider för klippare som såg möjligheter att snabbt göra sig en förmögenhet. Ramsbro var tyvärr inte ensam drabbad, men kanske är han ensam om att ha orkat föra kampen för rättvisa och upprättelse under mer än 20 år.

JO-anmälan mot Näringsdepartementet inlämnad den 20 maj 2014

 

Här nedan publiceras min JO-anmälan från den 20 maj 2014. Den 26 maj fick jag det korta svaret, att ”Det som du anfört ger inte anledning till någon åtgärd. Jag kommer därför inte att utreda din anmälan. Ärendet avslutas.” Signerat av Elisabet Fura. Ingen anledning till avslaget gavs och muntligen fick jag svaret att de inte ens har tittat på materialet. Så arbetar vår Justitieombudsman.

……………………………………………………………..

Anmälan mot Näringsdepartementet

med anledning av Stiftelsen Industrifondens förseelser

Jag vill, som bekant till Börje Ramsbro och som skattebetalare i Sverige, göra en JO-anmälan mot Näringsdepartementet Jag anser att högavlönade nyckelpersoner som expeditionschef Fredrik Ahlén, och ledamöter i Industrifondens styrelse utsedda av regeringskansliet, Thomas Bengtsson och Åke Nordlander, helt enkelt inte kan få fortsätta att friskriva sig från sitt ansvar och sin plikt att ingripa. Jag påstår att de helt enkelt inte sköter sitt jobb.

Kort bakgrund

Jag har tagit del av några dokument, se bilagor, ställda till Industrifondens huvudman Näringsdepartementet och mer specifikt till dess expeditionschef Fredrik Ahlén.

Bilaga, ”Redogörelse för IPR Forums granskning och övergripande slutsatser avseende tvistemålet Börje Ramsbro ./. Stiftelsen Industrifonden (T 7855-12)”, ger en sammanfattande bild av vad det handlar om. Den sändes till Näringsdepartementet den 25 april i år.

Anmälan

Grunden till min anmälan ligger i att Stiftelsen Industrifonden inte på något sätt har tagit ansvar för de fel som har begåtts i den här ”affären”. Vare sig VD, ledningsgrupp eller styrelse har gjort någonting för att föra en saklig dialog med Ramsbro. Tvärtom har de mörkat och hållit sig undan.

De har lagt ut hela hanteringen av pågående process till ”konsulter”. De har i den aktuella tvisten anlitat som ombud advokat Hans Bagner, en person som under många års tid har samarbetat med och försvarat den som är hjärnan bakom det brottsliga förfarandet, nämligen Håkan Nordquist.

Industrifonden vill nu, bland annat, i ett av Hans Bagners yttranden bestrida att det som denne Håkan Nordquist tidigare påstått i domstol under sanningsförsäkran, inte stämmer. Och om detta inte skulle stämma, ja då medverkar i så fall Industrifonden i grovt skattebrott.

Se bilaga, ”Är Industrifonden inblandad i ekonomiskt brott?” vilken sändes till Näringsdepartementet den 31 mars i år.

På grund av Industrifondens lednings och dess styrelses underlåtenhet att agera har Näringsdepartementet, som Stiftelsen Industrifondens huvudman, blivit uppvaktat med bland annat de bilagda dokumenten. Jag har kontrollerat helt kort med IPR Forum vad som sedan har hänt. Svaret är: Ingenting. Inget svar, ingen åtgärd. Detta är helt ovärdigt ett rättssamhälle.

Frågor

Får Industrifonden bete sig hur som helst utan att dess stiftare, staten via Näringsdepartementet, är skyldig att ingripa?

Här har Industrifondens VD och övriga ledning misskött sig gravt. Här har styrelsen, med bland andra personer tillsatta av regeringskansliet, misskött sig. Här har dess styrelseordförande Charlotte Brogren, GD på Vinnova, fullständigt hållit sig undan. Ingen av dessa personer har agerat. Ingen har tagit sitt ansvar på allvar. Jag undrar, som skattebetalare och medborgare, ska vi behöva finna oss i ett sånt beteende? Kan lögner och förtal få pågå ostört hur länge som helst?

Istället för att betala lön till kompetenta medarbetare som tar ansvar och gör sitt jobb går pengarna till dyra advokater som gör allt för att skydda brottslingar. Ska Industrifondens medel användas så?

Är det okej att Industrifonden, som i sitt uppdrag ska stödja entreprenörer och uppfinnare i Sverige, är med och stöder brottslighet, utan att Näringsdepartementet ingriper, eller ens utreder?

Jag tycker att det som jag läser i dessa bifogade dokument är hårresande. Det allra mest hårresande är att Näringsdepartementet inte har ingripit med kraft för länge sedan.

 

Bilagor:

– Redogörelse för IPR Forums granskning och övergripande slutsatser avseende tvistemålet Börje Ramsbro ./, Stiftelsen Industrifonden (t 7855-12)

– Är Industrifonden inblandad i ekonomiskt brott?

– Vittnesförhör med Hans Dirtoft, Företagskapital AB

– Stiftelsen Småföretagarfonden har inte förvärvat några aktier i System 3R

Hälsningar

Marie-Anne Olsson

 

 

Läs under tiden

Hej!

Om du tror att jag har försvunnit, så stämmer det inte riktigt. Jag håller intensivt på med ”System 3R-affären” just nu, vilket går i vågor. Och så håller jag på och funderar på hur jag på bästa sätt ska utveckla den här sidan och återkommer med det inom kort.

Jag vill också bjuda in dig att skicka mig inlägg som jag kan redigera och publicera under ”INLÄGG FRÅN GÄSTER”. Välkommen.

Under tiden, läs här:  Dags för sanningen….

bild på marie-anne skribent

Industrifonden i blåsväder

Det är inte första gången som den statliga Stiftelsen Industrifonden är i blåsväder. Nu har vinden tilltagit och blåst upp till stormstyrka.

Det pågår en tvist mellan entreprenören Börje Ramsbro, grundare och f.d. ägare av koncernen System 3R, och Stiftelsen Industrifonden. Anledningen till detta är att Industrifonden är en av de tre parter som för cirka tjugo år sedan olagligt la beslag på System 3R, utan att ersätta Börje Ramsbro med en krona.

Industrifonden hamnade i denna illaluktande affär sannolikt som tredje part för att på något sätt hjälpa till att göra affären mer rumsren och skydda den verkliga hjärnan bakom brottet, en mycket skrupelfri affärsman. Denne har varit, och är kanske fortfarande, mycket bra på att göra lönsamma affärer, både för sig själv och sin familj, utan att själv behöva betala något för dem.

Affärsmannen hade sett potentialen i System 3R och bedömt Börje Ramsbro som en godtrogen och lättlurad person. Han tog för givet att Börje efter några år skulle vara helt knäckt, personligen och ekonomiskt, och ge upp sina jobbiga efterforskningar. Men tji vad han, och hans kumpaner, bedrog sig. Börje håller, vid 75 års ålder, fortfarande ut. I augusti 2012 stämde han Stiftelsen Industrifonden inför Stockholms tingsrätt för dess medverkan.

Industrifonden hade på ett outgrundligt sätt lagt beslag på 30 000 aktier i System 3R utan att betala någonting och utan några skrivna avtal. Några år senare såldes dessa av för 17,3 miljoner kronor. De såldes för underpris till den brottslige affärsmannen, vilken sedan gjorde en rejäl vinst på alla aktier han hade lyckats kapa åt sig.

Utan att gå in mer i detalj, pågår det alltså en tvist. Att det har gått så långt beror på att nuvarande ledning inom Industrifonden inte har visat något som helst intresse för att bidra till att ta reda på vad som egentligen hände, mycket mindre gottgöra Börje på något sätt.

Istället har Industrifondens styrelse och ledning i brev efter brev under åren försett Börje Ramsbro med rena påhitt och behandlat honom på ett mycket nonchalant sätt. De har helt vägrat att föra en saklig diskussion. De har ensidigt förklarat ”ärendet avslutat” ett flertal gånger. Till exempel skrev dess dåvarande ordförande och då- och nuvarande VD i ett brev daterat den 4 december 2006 följande, citat:

..Småföretagarfonden (dvs Industrifonden) och de två andra köparna har gjort ett rättsligen giltigt och juridiskt korrekt förvärv av aktierna i System 3R Holding och senare även i System 3R International..”

Detta påstod, och påstår, de rakt ut i det blå, utan att motivera hur de har kommit fram till den slutsatsen De har hela tiden vägrat att visa upp några köpeavtal, vilket kanske inte är så konstigt eftersom det inte finns några. Man kan, om man vill tolka situationen välvilligt, utgå från att dessa personer inte på något sätt själva har satt sig in i vad saken egentligen gäller och hur det hela har gått till. Någon annan ligger bakom deras agerande och de följer lydigt visselpipan. I nuvarande process påstås nämligen en hel del saker som nuvarande ledning omöjligtvis kan känna till, eftersom de personligen inte var aktiva i det ursprungliga brottet.

Hur kan det komma sig att Industrifondens VD, och även dess nuvarande ordförande tillika GD på Vinnova, hårdnackat vägrar att sätta sig in i situationen och tillsammans med Börje Ramsbro och/eller dennes ombud reda ut hela den olyckliga affären? Det luktar riktigt illa.

Det står utom allt tvivel att Industrifonden har överlåtit till den brottslige affärsmannen själv att styra processen, även i den nuvarande tvisten. Industrifonden har anlitat som huvudombud den advokat, som har flera disciplinanmälningar mot sig och som ända sedan starten har stått på brottslingarnas sida i den här affären. Advokaten har även en nära personlig relation till Joakim Posner, känd genom den omtalade Trustor-härvan. Det är mycket osannolikt att Industrifonden och dess huvudman Näringsdepartementet skulle vara ovetande om detta.

Industrifonden vägrar alltså att reda ut det här själva. De ger nu fria händer till de personer som har begått brotten att hitta på olika sätt att ta sig ur den situation de själva försatt sig i. Industrifonden betalar ut feta arvoden till ombud som på egen hand får möjligheten att hitta på vilka lögner som helst för att processa ihjäl Börje Ramsbro på falska grunder, medan de själva sitter i bakgrunden och hukar. Är detta ett beteende värdigt en statlig stiftelse som ska främja företagande?

Agerandet ligger helt i linje med vad som beskrivs i uppsatsen ”Kill the inventor – En konsekvensananlys av manschettbrottslighet”, av Lise-Lotte Palmgren. Den är intressant och skrämmande läsning.

Man måste ställa sig en rad frågor här. Ska en statlig stiftelse ha affärer ihop med oseriösa riskkapitalister (det här är inte det enda exemplet)? Ska Industrifonden låta sin egen process drivas av misstänkta brottslingar utan att någon nyckelperson från Industrifonden deltar eller ens finns till hands att kommunicera med? Hur är det möjligt att Industrifonden känner till en rad detaljer i den här affären, som dagens ledning omöjligtvis kan känna till utan uppbackning av deltagande misstänkta brottslingar? Hur kan man anlita en så pass belastad advokat som huvudombud?

Näringsdepartementet är huvudman för Industrifonden. Det har gjorts en grundlig utredning av System 3R-affären under det senaste året, där utredaren har häpnat medan han har gått igenom ett gediget bevismaterial, vilket visar på en hel serie av brott. Näringsdepartementet är underrättat om detta. Efter att först ha gått med på att gå igenom delar av bevismaterialet har de nu lagt locket på.

Inte heller där tar personer som kallas ansvariga något som helst ansvar. De orkar, kan, vill inte sätta sig in i de fakta som finns eller i bevismaterial som finns i överflöd och som visar en omfattande brottslig härva. De verkar helt lamslagna och har abdikerat helt och hållet.

När inte ens Näringsdepartmentet fattar att de ska föra en öppen och saklig dialog med en entreprenör som skapat sysselsättning åt flera hundratals människor i 25 års tid, vem ska då göra det? Vad ska vi ha ett Näringsdepartement till?

Är det dessa värderingar vi önskar hos våra ansvariga? Är det sådana politiker och statliga tjänstemän vi vill ha i Sverige?